Så kan framtidens delade boende bli det bästa boendet

Ett delat boende behöver inte vara det näst bästa – tvärtom kan det berika livet. Det är slutsatsen när Akademiska Hus och Arkitema analyserar framtidens delningsbostad.

Akademiska Hus har som mål att tillhandahålla ca 6000 student- och forskarbostäder. Men vad menas egentligen med ”bostäder”?

- Det är ju inte meningen att vi ska ha 6000 små ettor. Det är hem till personer vi ska erbjuda. Men då behöver vi insikter om vad behoven egentligen består i, säger Linda Teng, konceptansvarig för Academic Living, Akademiska Hus Student – och forskarbostäder.

Akademiska Hus och Arkitema har arbetat tillsammans i ett flertal projekt genom åren och samlat värdefulla erfarenheter kring delat boende. Samverkan har även resulterat i en rapport, Framtidens delade boende, från 2021 och nu testas teorierna i skarpa projekt.

- För att lära oss på riktigt arbetade vi i bred samverkan med forskare och branschaktörer och beaktande alla hållbarhetsdimensioner - ekologiska, ekonomiska och social hållbarhet. Vi tittade på mängder av referensprojekt, med olika ”delningsgrad”, från helt privat till helt delat, och undersökte på djupet de boendes upplevelser, vad man vill ha privat och vad man kan tänka sig att dela och vad en hållbar livsstil innebär. Generellt kan ett delat boende faktiskt erbjuda ett bättre boende sett ur ett hållbarhetsperspektiv, både för samhället och för individen, säger Linda Teng.

Klimatavtrycket vid nybyggnation kan, beroende på hur man planerar, minskas med upp till 50 procent per person. Mer yta kan allokeras till de boende i stället för till korridorer och trapphus, och färre klimat- och kostnadsdrivande installationer och resursintensiva kök och badrum behöver byggas. Detta koncept har tillämpats i planeringsfasen av projektet Aquila i Uppsala.

- Om vi skulle bygga klassiska studentettor kunde ungefär 170 personer bo i huset som helhet. När vi sen arbetade med varierade lägenhetstyper med stor grad av delningsbostäder kunde nästan 300 personer bo på samma yta, utan att för den skull dra ner på bostadskvaliteten eller bostadsytan. Det innebär att vi i förlängningen egentligen inte behövde bygga ett hus till. Delningsbostäder möjliggör att vi kan bygga färre hus per hem, vilket leder till stora kostnads- och klimatbesparingar.

- Framför allt upptäckte vi att individen kunde få mycket mer yta totalt sett med ett delat boende, med fler sociala funktioner som inte går att få in i en etta på 18 km², säger Anja Thedenius, arkitekt på Arkitema.

Det kan vara svårt att bjuda hela kompisgänget på middag i en liten lägenhet, men om du delar kan du ha tillgång till ett större kök med stor matplats. Att ha möjlighet att vara social med de man bor med är också den största fördelen, ansåg de som bor tillsammans.

Därför är det inte bara studenter eller internationella gästforskare som skulle ha nytta av mer sociala boenden. Ensamstående eller äldre ensamma skulle också kunna vara potentiella målgrupper. Men här släpar regler och byggnormer efter.

- Våra vanliga nyckeltal, BOA och BTA, är inte relevanta här. Snarare ”boendekvalitet per person”, och kostnad eller klimatavtryck per person, säger Linda Teng.

- Alla normer och våra regelverk utgår idag från ett familjehushåll. Det finns litet utrymme för tolkning men alla kommuner tolkar ändå olika då vi planerar för delningsbostäder. Sedan ansluter hyreslagstiftning, kontraktsförhållande och brandföreskrifter som inte heller stöttar delat boende, säger Tove Mattsson, arkitekt på Arkitema.

Därför arbetar Akademiska Hus och Arkitema med ett koncept och program som formulerar en standard som är rimlig i förhållande till bostadens storlek och ändamål med tanke på just delningsbostäder där individer ska bo tillsammans. Det finns förslag på planlösningar och funktioner och uppdelning av vad som bör vara privat och delat i bostaden, byggnaden och på campus. Vartefter erfarenheterna byggs på omarbetas konceptet, erfarenheter hämtas från kontinuerlig forskningssamverkan och samverkan med andra branschaktörer.

- Arbetet med hur vi planerar för ökad delning och samtidigt skapar kvalitet och flexibilitet blir ännu viktigare om vi ska nå våra klimatmål. Fokus behöver ligga på omhändertagande av vårt befintliga byggnadsbestånd, inte bygga nytt utan ta hand om de byggnader vi redan har. En byggnad, likt en katt kanske bör planeras för nio olika liv. Delade boenden är därför en möjliggörare, mer elastiska och snällare mot stommen och huset, säger Linda Teng.

Men det handlar också om attityder och normer som måste förändras. Tove Mattsson förklarar:

- Vi måste bort från den svenska inställningen att ett delat boende är att göra avkall på något. Vi måste utmana vårt sätt att leva och bo. Delat boende kan ge mervärde, vara något bättre.